Men jag har ju inte berättat...
Detta som jag vill dela med mig av till alla. Nåt så otroligt roligt. Nåt som är så klassiskt. Nåt som oftast bara händer på film.
Hur som.. I torsdags när jag var på väg hem från skolan, skuttade jag lite extra för Johan, Ozzy och familjen var på väg upp och skulle hämta mig för en helg i Åre, när jag kom ner på min gata (en backe) så svischade en cyklist förbi, en kille värt att poängtera, han vände sig om mot mig, och vad händer? Jo, det klassiska, han kör rätt in i trottoarkanten och flyger som en projektil rakt in i grannens staket. Vad gör jag? Biter mig i läppen för att inte brista ut fullständigt i skratt. Vad gör han? Jo, han skyndar sig upp på cykeln igen som nu också har fått punktering och vint hjul och trampar iväg. Då. Då började jag skratta. Högt. Och länge.

Det där förlängde nog mitt liv med 9 år. Minst.